Jag sitter för mig själv i min frånvarande lillebrors lite ödsliga rum och skriver.

Fantasierna flödade igår så jag funderar på att ta tag i det och skriva något när jag får tid.

"Från dansgolvet blinkade ljusen ändå bort till oss och det var irriterande på ett sätt samtidigt som det var ovanligt lugnande. Bredvid mig satt Anton och såg på mig med sina ljusblå ögon och ett svagt leende på om vackert snidade läpparna. Han är vacker Anton, nästan lite för vacker.. 'Du ser så nere ut? Varför?' Han gav mig en lätt kram och jag ryckte på axlarna. 'Jag ska snart hem och jag tänker lite för mycket i vanlig ordning' Man fick ju prata så väldigt högt i basgångens bedövande skrän. Fjortisarnas älsklingslåtar som fyllde lokalen. 'Sluta tänk och ha roligt den tid du är här!' var Antons svar på det hela innan han klappade mig på axeln för att hitta Johan. Älskade kusin, en vädligt bra kompis och världens bästa lyssnare. Johan. Jag såg mig omkring en liten stund innan jag drog luggen ur ansiktet och reste mig från den obekväma träkant där jag suttit och tittat ut över lokalerna. Runt omkring mig skrattade folk, dansade töntigt och drack läsk. Jag skulle mycket hellre varit hos Adam på Gärdet men han var hos sina föräldrar.

Min blick gled upp till det lilla upphöjda området belammrat med soffa, bord och ett antal barstolar där mina kära kamrater satt utströdda. Där satt även folk som jag verkligen inte ville se, men jag valde ändå att gå till Mago för att höra hur läget var. Inte alls långt därifrån såg jag Amanda, en blond tjej klädd i något jag undrade över vart hon hittat det, i en sopkontainer var mitt första alternativ. Och jag kunde även se Sofi, en nästan lika blond tjej klädd nästan lika gräsligt enligt mig. 'Mago, håll i mig' vädjade jag åt honom och höll fram mina båda, lite fuskbruna, händer."

Det är en början iallafall..